Systemets arkitektur 1938 till 1992, och partiernas mätbara positioner 2019 till 2024.
Frågan "är parti X fascistiskt?" är dåligt ställd. Den slår ihop en beskrivning av ett politiskt system med en beskrivning av ett parti, och svaret blir därför beroende av vilken av de två saker den som frågar hade i åtanke. Två frågor tar dess plats, och de går att besvara var för sig.
Den första är hur maktstrukturen har sett ut: på vilket sätt organiserade intressen har varit inlemmade i den svenska statens beslutsfattande, och vad som hände med den ordningen. Det är en egenskap hos systemet och den följs över tid.
Den andra är var partierna ligger idag. Det är mätbart per parti och redovisas här med publicerade expertdata från Chapel Hill Expert Survey 2019 och 2024.
Sidan innehåller en poängtabell där Ecos fjorton kriterier prövas mot samtliga riksdagspartier. De siffrorna är subjektiva bedömningar, inte mätningar, och summan längst ned är ingen fascismgrad utan ett mått på hur många av Ecos drag som överlappar. Mätdatan längre ned handlar om något annat, nämligen var partierna står politiskt. De två ska inte läsas som samma sorts uppgift.
Umberto Eco publicerade essän "Ur-Fascism" i The New York Review of Books den 22 juni 1995. Där räknar han upp fjorton drag som han menar återkommer i fascistiska rörelser: traditionskult, förkastande av modernism, handling före intellekt, oenighet uppfattad som förräderi, rädsla för olikhet, appell till frustrerade grupper, konspirationsbesatthet, en fiende som samtidigt framställs som stark och svag, livet som ständig kamp, förakt för svaghet, hjältekult, machismo och vapenkult, selektiv populism i "det sanna folkets" namn, och ett förenklat språk som begränsar vad som går att uttrycka.
Eco skrev själv att egenskaperna inte utgör ett sammanhängande diagnostiskt system, att flera av dem motsäger varandra och att de förekommer i andra former av despotism och fanatism. Listan är alltså inte en checklista där ett tillräckligt högt utfall ger en klassificering. Den beskriver återkommande drag, inte ett gränsvärde.
Nedan finns en poängsättning av de fjorton punkterna. Den är inte hämtad ur någon studie och redovisas hopfälld av det skälet. Tabellen omfattar Mussolini, Socialdemokraterna under perioden 1932 till 1976, och samtliga åtta riksdagspartier som de ser ut i dag. Fyra av kolumnerna kommer ur sidans källmaterial, de sex övriga är tillagda i efterhand och märkta som sådana. Tre enskilda celler är dessutom satta av sidans upphovsman mot den tillagda bedömningen, och märkta för sig.
Siffrorna är subjektiva bedömningar på en skala från 0, inget tydligt stöd, till 3, starkt eller centralt. De kommer inte från någon publicerad studie, de är inte reproducerbara och de ska inte läsas som mätdata på samma sätt som CHES-värdena längre ned.
Kolumnerna Mussolini, S 1932–76, S och SD kommer ur sidans källmaterial och är oförändrade. De sex kolumner som är märkta med † har lagts till efteråt av en språkmodell på uppdrag av sidans upphovsman. De är alltså en maskins bedömningar, inte en forskares.
Tre celler är märkta med ‡. Där har sidans upphovsman satt värdet själv, mot språkmodellens bedömning. Det gäller Miljöpartiet på kriterierna 3, 4 och 14, som modellen bedömde till 0–1, 0–1 respektive 1, med motiveringen att partiet genomgående åberopar forskning i stället för att avfärda den, och att det har mer öppen intern oenighet än något annat riksdagsparti. Upphovsmannens motivering är katastrofretorik och selektiv vetenskapsanvändning. Läsaren får väga de två.
Summan är ingen fascismgrad. Den visar hur många av Ecos drag som överlappar, och Eco skrev själv att dragen inte utgör ett diagnostiskt system.
En anmärkning om källmaterialets egna summor. För tre av de fyra ursprungliga kolumnerna stämmer den angivna totalen inte med summan av cellerna i samma kolumn: S 1932–76 summerar till 14–17 mot angivna 14–19, S summerar till 6–11 mot angivna 6–10, SD summerar till 24–28 mot angivna 24–29. Källans siffror återges oförändrade i stället för att rättas. Totalerna för de tillagda kolumnerna är beräknade ur cellerna.
| Mussolini | S 1932–76 | Riksdagspartierna i dag | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| # | Kriterium | V† | S | C† | L† | M† | KD† | MP† | SD | ||
| 1 | Traditionskult | 3 | 1 | 0 | 1 | 1 | 0–1 | 1 | 2 | 0 | 3 |
| 2 | Förkastande av modernism | 3 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 | 0–1 | 1 |
| 3 | Handling före intellekt | 3 | 1 | 0–1 | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 | 3‡ | 1 |
| 4 | Oenighet = förräderi | 3 | 1–2 | 1 | 0–1 | 0–1 | 0–1 | 1 | 1 | 3‡ | 1–2 |
| 5 | Rädsla för olikhet | 3 | 1 | 0 | 1 | 0 | 1 | 1–2 | 2 | 0 | 3 |
| 6 | Appell till frustrerade grupper | 3 | 2 | 2 | 1–2 | 1 | 1 | 1–2 | 1–2 | 1 | 2–3 |
| 7 | Konspirationsbesatthet | 3 | 1 | 0–1 | 0–1 | 0 | 0 | 0–1 | 0–1 | 0–1 | 1–2 |
| 8 | Fienden både stark och svag | 3 | 1 | 1 | 1 | 0–1 | 1 | 1–2 | 1 | 0–1 | 2 |
| 9 | Livet som ständig kamp | 3 | 1 | 1–2 | 0–1 | 0 | 0–1 | 1 | 1 | 1 | 2 |
| 10 | Förakt för svaghet | 3 | 0–1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 | 0–1 | 0 | 1 |
| 11 | Hjältekult | 3 | 1 | 0–1 | 0 | 0 | 0 | 0–1 | 0–1 | 0 | 1 |
| 12 | Machismo, vapen, dödskult | 3 | 1 | 0 | 0–1 | 0–1 | 0 | 1 | 1 | 0 | 1–2 |
| 13 | Selektiv populism, "det sanna folket" | 3 | 2 | 1 | 1 | 1 | 0–1 | 1 | 1–2 | 0–1 | 3 |
| 14 | Newspeak, förenklat språk | 3 | 1–2 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1–2 | 1 | 3‡ | 2 |
| Totalt | 42/42 | 14–19 | 7–11 | 6–10 | 4–7 | 4–8 | 11–17 | 13–18 | 11–15 | 24–29 | |
Korporatism betecknar en ordning där organiserade intressen är formellt inlemmade i statens beslutsfattande: genom platser i myndigheternas styrelser, genom ledamotskap i statliga utredningar och genom en reglerad roll i beredningen av lagstiftning. Den ordningen byggdes upp i Sverige under 1900-talet och avvecklades under en kort period i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Avvecklingen drevs av parterna själva.
Saltsjöbadsavtalet mellan LO och SAF. Parterna gör upp om spelreglerna på arbetsmarknaden utan statlig inblandning.
Verksledningsbeslutet slår fast att myndighetsstyrelser ska tillsättas efter personlig lämplighet, inte grupprepresentation. Undantag behålls för arbetsmarknadsområdet. Samma år beslutar SAP på sin kongress att avskaffa kollektivanslutningen.
SAF begär i skrivelse den 14 februari att inte längre vara företrätt i statliga myndighetsstyrelser och slutar nominera ledamöter. Kollektivanslutningen upphör vid årsskiftet 1990/91.
Proposition 1991/92:123 tar bort de kvarvarande undantagen. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 1992.
SOU 1999:121, Avkorporativisering och lobbyism, redovisar hur representationen förändrades:
Den sista siffran motsäger den enkla avvecklingsberättelsen och ska stå kvar. Representationen krympte i kommittéväsendet, men i myndighetsstyrelserna låg den kvar kring tjugo procent genom hela perioden. Utredningens slutsats är att korporatismen inte upphörde utan förflyttades, mot politisering och lobbyism. Nästa avsnitt följer aktörerna dit.
Utredningens slutsats att korporatismen förflyttades säger inte vart. Följer man aktörerna vidare blir bilden konkret, och den arbetsgivarsida som lämnade myndighetsstyrelserna hade då redan byggt sin nya kanal.
Svenska Arbetsgivareföreningen grundade Timbro 1978, tretton år innan organisationen i februari 1991 begärde att inte längre vara företrädd i statliga myndighetsstyrelser. Timbro drivs sedan 2003 inom Stiftelsen Fritt Näringsliv, som finansieras av Svenskt Näringsliv, SAF:s efterträdare. Timbro uppger en årsbudget på omkring 30 miljoner kronor, helt finansierad av stiftelsen. Samma stiftelse ger tankesmedjan Frivärld dess basanslag.
Fackföreningsrörelsen byggde motsvarande kanaler senare. Arena Idé startade 2000 inom Arenagruppen och finansieras huvudsakligen av fackliga organisationer inom LO, Saco och TCO. Katalys bildades 2013 av 6F, fackförbund i samverkan, och finansieras huvudsakligen av medlemsavgifter från de förbund som sitter i styrelsen.
Oikos hör till en annan kategori. Den grundades 2020 av Mattias Karlsson, då gruppledare för Sverigedemokraterna i riksdagen och ledamot av partiets styrelse, och finansieras av Insamlingsstiftelsen för Svensk Konservatism. Där de fyra föregående är opinionsbildande organ för organiserade intressen utanför partisystemet, är Oikos byggd inifrån ett parti. Skillnaden spelar roll för vad en tankesmedja är ett uttryck för.
| Tankesmedja | Grundad | Huvudman eller finansiär |
|---|---|---|
| Timbro | 1978 | Grundad av SAF. Drivs sedan 2003 inom Stiftelsen Fritt Näringsliv, som finansieras av Svenskt Näringsliv. |
| Arena Idé | 2000 | Del av Arenagruppen. Finansieras huvudsakligen av fackliga organisationer inom LO, Saco och TCO. |
| Frivärld | 2011 | Basanslag från Stiftelsen Fritt Näringsliv, därutöver projektanslag från myndigheter och företag. |
| Katalys | 2013 | Bildad av 6F, fackförbund i samverkan. Finansieras huvudsakligen av medlemsavgifter från förbunden i styrelsen. |
| Oikos | 2020 | Grundad av Mattias Karlsson, då gruppledare för SD i riksdagen. Finansieras av Insamlingsstiftelsen för Svensk Konservatism. |
Platserna i myndighetsstyrelserna försvann, men organisationerna gjorde det inte. De bytte från en kanal där deltagandet var reglerat och offentligt redovisat till en där det varken är det ena eller det andra. Det är den förflyttning utredningen beskriver, och den går att datera.
Vid sidan av detta finns en annan sorts tillgång. Centerpartiet ägde tidningskoncernen Centertidningar fram till 2005. I oktober det året såldes den till Mittmedia, Stampen, Morgonpress Invest och VLT för 1,815 miljarder kronor. Affären avslutade den partiägda dagspressen i Sverige och gav Centerpartiet en partikassa utan motsvarighet bland de svenska partierna.
Arbetarrörelsens motsvarighet är äldre och större. ABF grundades 1912 av Socialdemokraterna, LO och Kooperativa förbundet och är i dag Sveriges största studieförbund. Bland medlemsorganisationerna finns fortfarande S, V, LO, SSU och Ung Vänster. Samma mönster av parallella institutioner finns på barnsidan: arbetarrörelsen och SSU grundade Unga Örnar den 7 november 1931 som ett världsligt alternativ till scoutrörelsen, som bars upp av kyrkan, frikyrkorna och nykterhetsrörelsen. En lag mot uniformerade politiska organisationer gjorde förbundet formellt partipolitiskt obundet 1933.
| Studieförbund | Ursprung eller grundarorganisationer |
|---|---|
| ABF | Socialdemokraterna, LO och Kooperativa förbundet, 1912 |
| Folkuniversitetet | Universitetens kursverksamheter |
| Ibn Rushd | Muslimska organisationer |
| Kulturens Bildningsverksamhet | Amatörkulturens organisationer |
| Medborgarskolan | Högerpartiet, i dag Moderaterna |
| NBV | Nykterhetsrörelsen |
| Sensus | Svenska kyrkan, KFUM och KFUK, tjänstemannarörelsen |
| Studiefrämjandet | Jakt-, frilufts- och miljörörelsen |
| Studieförbundet Bilda | Frikyrkorörelsen, ortodoxa kyrkor och Stockholms katolska stift |
| Studieförbundet Vuxenskolan | Centerpartiet, Liberalerna och LRF |
Tre av de tio har alltså partier bland sina grundare: ABF, Medborgarskolan och Studieförbundet Vuxenskolan. De övriga sju kommer ur kyrkor, nykterhetsrörelsen, friluftsorganisationer, universitetens kursverksamhet och andra delar av föreningslivet. Partianknuten folkbildning är alltså en minoritet av sektorn, men den omfattar de två stora blockens egna organisationer.
Verksamheten är statsbidragsfinansierad. Budgetpropositionen för 2026 anvisar 1 496 023 000 kronor till anslaget Statsbidrag till studieförbund och 2 521 760 000 kronor till Statsbidrag till folkhögskolor. Folkbildningsrådet, som fördelar pengarna mellan förbunden, föreslog i sitt budgetunderlag för 2026 till 2028 att den planerade neddragningen av studieförbundsanslaget med 150 miljoner kronor från 2026 stoppas.
Den fackliga kopplingen till Socialdemokraterna har försvagats i pengar räknat. Kollektivanslutningen upphörde vid årsskiftet 1990/91. I april 2026 gav två av LO:s tretton förbund pengar till partiet, IF Metall och GS, mot tolv förbund 2010. Kommunal, tidigare den största bidragsgivaren, har slutat. LO centralt bidrar med omkring sex miljoner kronor och satsar därutöver trettio miljoner på sin egen valkampanj.
Det här är inte korporatism i den mening ordet används på den här sidan. Korporatism är att organiserade intressen har formella platser i statens beslutsfattande. En partiägd tidningskoncern är partifinansiering, och ett partianknutet studieförbund är statsbidragsfinansierat föreningsliv med partiband. Bägge hör till samma politiska landskap och bägge är värda att känna till, men de är andra mekanismer. Att räkna dem som korporatism vore samma sorts nivåfel som avsnitt 10 avvisar.
Chapel Hill Expert Survey är en återkommande expertenkät där statsvetare placerar partier på ett antal politiska dimensioner. Diagrammet visar 2024 års värden för de åtta riksdagspartierna. Vågrätt ligger lrecon, den ekonomiska vänster–högerdimensionen, 0 vänster till 10 höger. Lodrätt ligger galtan, 0 frihetlig till 10 traditionell. Referenslinjerna markerar mittpunkten 5 på båda skalorna.
Diagrammet kräver JavaScript. Tabellen nedan innehåller samma data.
| Parti | Beteckning | lrecon | galtan |
|---|---|---|---|
| Vänsterpartiet | V | 1,89 | 2,42 |
| Socialdemokraterna | S | 3,68 | 4,74 |
| Centerpartiet | C | 7,84 | 2,95 |
| Liberalerna | L | 7,32 | 4,47 |
| Moderaterna | M | 7,89 | 6,47 |
| Kristdemokraterna | KD | 7,26 | 7,79 |
| Miljöpartiet | MP | 3,16 | 1,95 |
| Sverigedemokraterna | SD | 6,32 | 9,00 |
Variabeln civlib_laworder mäter avvägningen mellan medborgerliga fri- och rättigheter och en hård linje i lag och ordning. Värdet 0 betyder starkt stöd för medborgerliga fri- och rättigheter. Värdet 10 betyder en hård linje i lag och ordning. Staplarna visar 2024 års värden, sorterade stigande.
Diagrammet kräver JavaScript. Tabellen nedan innehåller samma data.
| Parti | Beteckning | civlib_laworder 2024 |
|---|---|---|
| Miljöpartiet | MP | 1,60 |
| Vänsterpartiet | V | 2,10 |
| Centerpartiet | C | 3,10 |
| Liberalerna | L | 5,70 |
| Socialdemokraterna | S | 6,40 |
| Kristdemokraterna | KD | 7,90 |
| Moderaterna | M | 8,70 |
| Sverigedemokraterna | SD | 9,30 |
Variabeln immigrate_policy mäter partiernas hållning till invandringspolitiken, 0 helt emot en restriktiv politik till 10 helt för. Diagrammet visar 2019 års värde och 2024 års värde för varje parti, sorterat efter 2024-värdet. Den ljusare punkten är 2019, den blå är 2024.
Samtliga åtta partier rör sig åt samma håll. L rör sig mest, +2,29. SD rör sig minst, +0,19, men låg 2019 på 9,76 av 10 och har alltså minst kvar att röra sig på skalan. Den lilla siffran säger därför något annat än de andra små siffrorna i diagrammet.
Diagrammet kräver JavaScript. Tabellen nedan innehåller samma data.
| Parti | Beteckning | 2019 | 2024 | Differens |
|---|---|---|---|---|
| Miljöpartiet | MP | 1,31 | 2,16 | +0,85 |
| Vänsterpartiet | V | 1,53 | 3,05 | +1,52 |
| Centerpartiet | C | 1,94 | 3,42 | +1,48 |
| Liberalerna | L | 4,50 | 6,79 | +2,29 |
| Socialdemokraterna | S | 6,29 | 6,95 | +0,66 |
| Kristdemokraterna | KD | 7,82 | 8,26 | +0,44 |
| Moderaterna | M | 8,00 | 8,47 | +0,47 |
| Sverigedemokraterna | SD | 9,76 | 9,95 | +0,19 |
Diagrammen ovan visar tre av de sex dimensioner som Chapel Hill Expert Survey mäter för svenska partier. Panelerna nedan visar alla sex, med 2019 års värde och 2024 års värde för varje parti. Skalorna är inte desamma: fem av dimensionerna går från 0 till 10, medan eu_position går från 1 till 7. Varje panel har därför en egen axel, och panelerna går inte att jämföra i sidled utan att skaltexten läses.
Partierna står i samma ordning i alla sex paneler, sorterade efter lrecon 2024, så att ett parti kan följas mellan panelerna. Differenser skrivs inte ut här. För immigrate_policy finns de publicerade och redovisas i avsnitt 7. För de övriga fem dimensionerna saknas motsvarande uppgift, och avståndet mellan punkterna får läsas av i diagrammet.
20192024
Panelerna kräver JavaScript. Tabellerna nedan innehåller samma data.
CHES 2019
| Parti | lrecon | galtan | eu_position | immigrate_policy | multiculturalism | civlib_laworder |
|---|---|---|---|---|---|---|
| V | 1,76 | 1,94 | 3,18 | 1,53 | 1,06 | 1,94 |
| S | 4,12 | 4,41 | 5,75 | 6,29 | 5,06 | 5,88 |
| C | 8,00 | 2,24 | 6,06 | 1,94 | 2,47 | 4,65 |
| L | 7,12 | 3,24 | 6,88 | 4,50 | 4,47 | 6,29 |
| M | 7,71 | 5,94 | 6,06 | 8,00 | 6,82 | 8,65 |
| KD | 7,24 | 7,06 | 5,82 | 7,82 | 7,18 | 8,24 |
| MP | 3,94 | 1,59 | 5,12 | 1,31 | 0,88 | 1,71 |
| SD | 5,59 | 8,76 | 2,24 | 9,76 | 9,76 | 9,47 |
CHES 2024
| Parti | lrecon | galtan | eu_position | immigrate_policy | multiculturalism | civlib_laworder |
|---|---|---|---|---|---|---|
| V | 1,89 | 2,42 | 3,32 | 3,05 | 2,16 | 2,10 |
| S | 3,68 | 4,74 | 5,74 | 6,95 | 5,44 | 6,40 |
| C | 7,84 | 2,95 | 6,11 | 3,42 | 3,32 | 3,10 |
| L | 7,32 | 4,47 | 6,84 | 6,79 | 6,16 | 5,70 |
| M | 7,89 | 6,47 | 5,74 | 8,47 | 8,05 | 8,70 |
| KD | 7,26 | 7,79 | 5,35 | 8,26 | 8,58 | 7,90 |
| MP | 3,16 | 1,95 | 5,32 | 2,16 | 1,47 | 1,60 |
| SD | 6,32 | 9,00 | 2,68 | 9,95 | 9,89 | 9,30 |
Skalornas riktning
| Variabel | Låg ände | Hög ände |
|---|---|---|
| lrecon | 0 vänster | 10 höger |
| galtan | 0 frihetlig | 10 traditionell |
| eu_position | 1 starkt emot | 7 starkt för |
| immigrate_policy | 0 helt emot restriktiv politik | 10 helt för |
| multiculturalism | 0 främja mångkultur | 10 främja assimilering |
| civlib_laworder | 0 medborgerliga fri- och rättigheter | 10 lag och ordning |
De sex dimensionerna beskriver var partierna står i sakpolitiken. De säger ingenting om utrikespolitisk lojalitet mot enskilda stater, och ingenting om hur utsatt ett parti är för främmande makts påverkansförsök. eu_position ligger närmast, men mäter inställningen till EU som institution. Uppgiften saknas alltså i det underlag sidan bygger på, och den går inte att räkna fram ur de tal som finns här.
Det som finns är enskilda dokumenterade fall, och de ligger inte samlade hos ett parti.
Hos Sverigedemokraterna lämnade en tjänsteman vid partiets riksdagskansli sin tjänst 2016, sedan det avslöjats att han publicerat under falska identiteter. Han nekades senare pressackreditering i riksdagen med säkerhetsrisk som skäl. Året därpå reste en riksdagsledamot för partiet till Moskva som inbjuden valobservatör vid de ryska regional- och lokalvalen. Inbjudan var signerad av en dumaledamot som sedan 2014 är belagd med EU-sanktioner, och ledamoten petades från partiet efter resan. Expo publicerade den 3 september 2026 en granskning av den politiska sekreterare som följde med på resan och som i dag är politiskt sakkunnig i konstitutionsutskottet.
Hos Miljöpartiet träffade en dåvarande ledamot i ungdomsförbundets förbundsstyrelse 2007 en tredjesekreterare vid Rysslands ambassad i Stockholm och skrev öppet om mötet på sin blogg. Diplomaten pekades 2019 offentligt ut som underrättelseofficer i en artikel av en rysk grävande journalist. Ledamoten uppger att Säkerhetspolisen kontaktade honom kort efter mötet. Vid en säkerhetsprövning i Region Stockholm 2025 bedömde en dåvarande chef på säkerhetsavdelningen mötet, tillsammans med andra omständigheter, som en riskfaktor, och prövningen godkändes först sedan bedömningen överprövats av en högre chef. Den berörde säger till Svenska Dagbladet att han ångrar mötet.
Ett återkommande drag i fallen är att kontakten söks tidigt, innan personen nått en position som omfattas av säkerhetsprövning. Fallen handlar därför om enskilda personer och om säkerhetsarbete. De är inte mätningar av var ett parti står, och sidan sätter ingen poäng på dem.
Det närmaste en systematisk sammanställning som finns publicerad är Frivärlds Rysslandsindex. Tankesmedjan gick igenom hur ledamöterna i Europaparlamentet röstade i 26 omröstningar om Ryssland och EU:s relationer under mandatperioden 2014 till 2019. En ja-röst ger ett poäng, en nedlagd röst eller frånvaro noll, en nej-röst minus ett. Skalan går därmed från −26 till 26. Sammanställningen är gjord av Patrik Oksanen och publicerad den 7 september 2022, med Boudicca Georgii Hellbergs masteruppsats vid Oxforduniversitetet som underlag.
Två upplysningar om källan hör hit. Frivärld får ett basanslag från Stiftelsen Fritt Näringsliv, samma stiftelse som är ensam finansiär av Timbro och som är Svenskt Näringslivs, tidigare SAF:s, verktyg för opinionsbildning. Och en av de elva ledamöterna i sammanställningen, Gunnar Hökmark, var Frivärlds styrelseordförande när den publicerades 2022. Han tillträdde posten 2017. Ingetdera gör de redovisade rösterna felaktiga, eftersom de bygger på offentliga omröstningar, men urvalet av omröstningar och av redovisade ledamöter är redaktionella val, och läsaren behöver veta vem som gjort dem.
Tre saker skiljer den här serien från CHES-värdena ovan. Enheten är enskild ledamot, inte parti. Perioden 2014 till 2019 sammanfaller inte med någon av CHES-omgångarna. Och artikeln redovisar bara de högst och de lägst placerade svenska ledamöterna, inte hela delegationen, vilket gör att mitten av fördelningen saknas. Diagrammet visar de elva värden som anges i källan. Det är inte hela den svenska delegationen och ska inte läsas som om det vore det.
Diagrammet kräver JavaScript. Tabellen nedan innehåller samma data.
| Ledamot | Parti | Poäng av 26 möjliga |
|---|---|---|
| Fredrick Federley | C | 25 |
| Olle Ludvigsson | S | 24 |
| Jytte Guteland | S | 23 |
| Gunnar Hökmark | M | 23 |
| Marita Ulvskog | S | 23 |
| Cecilia Wikström | L | 23 |
| Malin Björk | V | 17 |
| Soraya Post | Fi | 16 |
| Christofer Fjellner | M | 15 |
| Peter Lundgren | SD | −4 |
| Kristina Winberg | SD | −4 |
Korporatism beskriver arkitekturen mellan staten och de organiserade intressena: vilka organisationer som har formella platser i beslutsprocessen, i vilka organ och på vilka villkor. Ett parti kan vilja ha den arkitekturen eller vilja avveckla den, men bär den inte i sig. Att sätta en korporatismpoäng på ett enskilt parti är att mäta en systemegenskap på fel analysnivå, och det är också skälet till att ingen sådan siffra finns på den här sidan.
Här hör klassificeringsfrågan hemma. Den etablerade termen för Sverigedemokraterna i forskningen är populistiskt radikalhögerparti, efter Cas Muddes typologi. Jungar och Jupskås placerar partiet i den nordiska varianten av den partifamiljen. Fascism är inte den term litteraturen använder.
Den svenska modellens särdrag låg i systemet, inte i partiernas ideologi. Organiserade intressen hade formella platser i statens beslutsfattande, och det arrangemanget monterades ned mellan 1987 och 1992, med parterna själva som drivande.
Dagens partier skiljer sig framför allt på GAL–TAN och på synen på lag och ordning. De skiljer sig inte nämnvärt på hur nära staten de vill knyta organiserade intressen, och den dimension som en gång gjorde den svenska modellen särskild finns därför inte längre som skiljelinje mellan dem.